In this study I have met three authors in a dialogue seminar on their literary work. The discussion, starting from texts by Lacan and Socrates, revolved around the dichotomy of personal and private, and how to benefit from personal material in one?s literary work. The three authors reflected on the writer Karl Ove Knausgård and the photographer Sally Mann, who both are working with their own immediate family as a motif. In Knausgård, you can find a strong and self-dissecting writer persona as a medium of creating recognition in the readers mind.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kodväxling sker i Gun-Britt Sundströms roman Maken ? en förhållanderoman. Denna lingvistiskt orienterade studie utgår från Poplacks tre stadier: tag-kodväxling, intrasentiell kodväxling och intersentiell kodväxling. Den valda metoden för denna undersökning är närläsningsmetoden, en metod som sätter texten i fokus. I forskningsbakgrunden tar jag upp olika definitioner av ordet kodväxling.

This essay is investigating heterosexuality in Gun-Britt Sundströms Maken. With help from the queer theories of formost Judith Butler, but also to some extent the ideas of Michel Foucault, I have tried to answer the question of which norms are becoming clear and which are being broken in the novel. I have also looked at a few of Gayle Rubin?s opposites in her sexual value hierarchy. Some of the norms that are brought to light in the essay revolves around faithfulness, lust towards the ?right? person and for the ?right? reasons.

Den här masteruppsatsen består av fyra delar: en nyöversättning från engelska till svenska av ett utdrag ur Charlotte Brontës roman Shirley (1849), en översättningskommentar som går igenom ett antal problemområden, en språklig undersökning samt ett avsnitt om nyöversättning.Den språkliga undersökningen utgörs av en jämförelse mellan användningen av pronominella adverb i uppsatsens översättning av Shirley och i den äldre svenska översättningen från 1854. Studien fokuserar på adverb med förleden där- och var-.Nyöversättningsavsnittet består av en sammanställning av forskningsläget, erfarenheter från nyöversättningen av Shirley samt intervjuer med översättarna Kerstin Gustafsson och Gun-Britt Sundström. I avsnittet redogörs för förlagens, översättarnas och mottagarnas perspektiv på nyöversättning. Dessutom behandlas hur begreppen ?foreignization? och ?domestication? kan appliceras på nyöversättningar samt hur källtexten och dess nya och gamla översättningar påverkar varandra..

Aim: To investigate the observed issues about the economy units? importation in the municipal of Bollnäs, Sweden, and study the internal communication according to this matter. Method: This paper is written as a process where the information flow has been decided by the information held in the interviews. The interviews have dealt with the economy units issues and the communication linked to it, within the oganization. The persons that have been interviewed are Olle Nilsson Sträng -principal of the municipal executive board, Leopold Stoltz - head of the municipal, Jan Lahenkorva? principal of the youth and child care board Maj ?Britt Karlsson? head of the youth and child care management and Eva Eklunddirector of junior school.

Författare: Johan Lindgren, Markus MattssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och massmedier, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2009/10Handledare: Britt BörjessonSyfte: Syftet är att undersöka innehållet i chefredaktörsbloggar.Metod: Kvantitativ innehållsanalysUppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial: 135 blogginlägg av 9 chefredaktörerHuvudresultat: Undersökningen beskriver hur chefredaktörens blogginnehåll och mängd inom ett ämnesområde varierar beroende på tidningarnas storlek. Det är också väldigt få chefredaktörer inom dagspressen som driver en blogg. Chefredaktörernas bloggar innehåller ämnen som sträcker sig från det privata till information och åsiktsmaterial. Bloggarna har som funktion att informera, påverka och skapa relation till sina läsare. Tidningar med stora upplagor ägnar sig främst åt att informera medans tidningar med små upplagor är mer relationsskapande och frispråkiga i sina bloggar.

I denna uppsats undersöks laga skifte i Rengsjö socken och vilka konflikter som uppstod i samband med skiftesförrättningarna under åren 1847 till 1874. En kategorisering av olika konflikter har gjorts och med studier av laga skiftesprotokollen har konflikterna identifierats samt uppställda hypoteser och frågor bearbetats och besvarats.Den primära källan är således laga skiftesprotokoll som arkiverats hos Lantmäteriet och till den tidigare forskning som omnämns hör bland annat Ronny Petterssons studie om laga skifte i Halland, Anders Franzéns studie över laga skifte i Småland samt Britt Liljewalls teorier om kontinuitet och förändring som drivkrafter.Forskningen kring laga skifte är tämligen omfattande men gäller i huvudsak de södra delarna av vårt land. Denna studie avser en mindre socken i landskapaet Hälsingland..

Titel: IR ? förkortad information som ingen förstår?Författare: Louise Davidson & Johan RoothHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49 sidor exklusive bilagorKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2008, period 2Syfte: Syftet är att utvärdera Solbergs kunders IR webbplatser utifrån ett användarperspektiv. Med fokus på innehåll, logik/struktur och tillfredställelseMetod: Kvalitativ metod, användbarhetstester med personliga intervjuerMaterial: Användbarhetstester och efterföljande intervjuer med fem test- och intervjupersonerHuvudresultat: Vårt resultat visar att det största problemet med Investor relations webbplatser inte handlar om strukturen eller logiken på sidan. Det är inte heller något större fel på det innehåll som presenteras. Utan det är förståelsen för Investor relations som bidrar till att sidans effektivitet och tillfredställelse inte är så hög.

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000).

Title ?Att attrahera nya målgrupper med planerad kommunikation?Author Magnus Ejerhed, Anna Johansson and Caroline JägersvärdCourse Bachelor thesis in Media and communication studiesSemester Spring semester 2008Tutor Britt BörjessonUniversity the University of GothenburgAim the aim of the study is to describe students attitudes to Volvo IT as an employer.How can Volvo IT improve their communication to students?Method A quantitative approachMaterial A questionnaire which has been given to 122 students in economics atHandelshögskolan in Gothenburg and Industrial economics at Chalmers Universityof technologyMain results The main results of the study are that most of the students in economics andindustrial economy are positive to work as management consults. They also havean optimistic attitude to work as intern management consults in a large company.The students don?t regard Volvo IT as a possible future employer; neither do theyhave a good knowledge of the organization.Conclusions It is very likely that the students don?t regard Volvo IT as a potential employerbecause they don?t think of Volvo IT as an organization in management consulting.Volvo IT has to make their management consulting, Fortos ManagementConsulting, more visible if they are going to make the students more interested ofthem as an organization in management consulting. They have to inform theirtarget group what new competences they are looking for.

Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i slangbruk mellan ungdomar på mindre orter på landsbygden i Småland och ungdomar i de större städerna Uppsala och Malmö, dels gällande användningen av äldre slangord, dels gällande nya lånord från ?miljonsvenskan?. Forskningen på slang är i dag främst fokuserad på ungdomar från invandrartäta områden men det förekommer även andra undersökningar av ungdomars slangordförråd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkätundersökning där 198 informanter i årskurs 9 på de olika platserna deltagit. De äldre slangorden är tagna från den främsta forskaren på området, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som är publicerade i En bok om slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lånorden är bland annat tagna från debatten om ?miljonsvenskan?.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer.

Titel: När debatten tystnar ? En kartläggning av hur genusforskning skildras i svensk pressFörfattare: Sanna Andersson och Sofia JohanssonKurs: MK1500, Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2013Handledare: Britt BörjessonSidantal: 51 sidor/16 142 ordSyfte: ?Att kartlägga och analysera hur ämnet genusforskning skildras i svensk press samtvilka som hörs?Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: 425 artiklar som fångats upp av sökordet genusforsk* i fjorton svenska tidningar mellan 1 januari 2008 ? 31 december 2012Huvudresultat: Vårt resultat visar att artiklar där genusforskning nämns främst hamnar pånyhetsplats. Det sakområde genusforskning främst figurerar inom är kultur och väldigt få artiklar har ett huvudsakligt fokus på genusforskning. Den svenska pressen skriver övervägande neutralt om genusforskning, men vi har även funnit en större andel positiva artiklar jämfört med de av negativ karaktär. Genusforskare är nästan aldrig skribenter tillartiklarna där genusforskning nämns.